Funderingar från Falkenberg

Hej alla

Vi är i dagsläget cirka 50 medlemmar i Vänsterpartiet Falkenberg. Av dessa 50 är ett 10-tal aktiva på olika sätt i partiföreningen. Dom tar sitt ansvar på olika sätt. Av dessa är det 3 som driver egna företag, vilket tar sin runda tid. Några är pensionärer och har uppdrag i andra föreningar samtidigt, barn och barnbarn som bor långt från vår kommun – inte helt oviktigt att ta hänsyn till. Någon arbetar i Stockholm och kan av förklarliga skäl inte deltaga i allt som föregår i Falkenberg. Ytterligare några är “handikappade” av olika sjukdomar. Trots detta så tar dessa kamrater sitt ansvar så gott dom kan och orkar. I styrelsen för partiföreningen och genom olika uppdrag i kommunen.

Gemensamt har man antagit ett program för mandatperioden och gemensamt har man när denna period kommit halvvägs – på ett eller annat sätt arbetat för att driva dessa frågor, motioner till fullmäktige, i budgetsammanhang, insändare och debatter – jobbat för och drivit i princip allt det som vi sade att vi ville arbeta för. Plus lite till, som dykt upp som dagsaktuella frågor.

‪Som parti på riksnivå, regionnivå och i kommunala sammanhang arbetar partiet för att alla människor ska få plats, att alla människor ska kunna vara med och deltaga utifrån sina egna förmågor – skruttiga människor likväl som hyperaktiva och effektiva människor. Vi har sedan länge förkastat elitismen som bärande element för den samhälls- och människouppfattning som ligger till grund för partiets värderingar. Det är bra!‪

“Åt var och en efter behov, av var och en efter förmåga”

är en devis som passar ganska bra. Så tror jag också att Vänsterpartiet Falkenberg “tänker kollektivt”. Ett enigt och mycket välbesökt årsmöte 2014 spikade listan till kommunvalet senare samma år. Undertecknad var föreslagen att stå överst på denna lista. Jag accepterade detta under förutsättning att, alla var införstådda med att jag är sjukpensionär och därmed inte klarar av att vara i farten som förr om åren. Jag kommer inte ens att kunna deltaga på alla möten som kommer att vara under dessa fyra år. Men jag kommer förstås att göra så gott jag kan, med hjälp av kamraterna i partiföreningen.

Att jag blev vald av årsmötet, fick det förtroendet trots mina olika handikapp, det tycker jag på många sätt visar upp det bästa med vårt parti. Det har ingenting med mig som person att göra. Men, om vi vill att samhället “där ute” ska ha plats för alla olika människor, så hedrar det vårt parti att samma princip gäller oss själva.

‪Som sagt, ett tiotal personer har tagit ansvaret för att driva partiföreningen under denna mandatperiod. Vi har gjort bra saker och misslyckats med en del annat. Ungefär som de flesta andra. Dessa få medlemmar som sitter på möte efter möte, med partiet, i nämnder, intresseorganisationer, byalag, föräldraföreningar och andra, dessa få medlemmar som delar ut flygblad och nejlikor, arrangerar 1:a Maj – dit alla som är intresserade kan komma för att få information – som läser handlingar, försummar familj och vänner, ingen av dem förtjänar gnäll och klagomål över allt annat som dom inte klarar av eller inte hinner med.

Vi har försökt fixa till både hemsidor och annat som inte gått så bra, vi har haft inbördes gnissel ibland – men personligen har jag oerhört stor respekt för dessa kamrater som gör sin del. Dom är inte perfekta, jag är inte perfekt. Jag kräver inte att dom ska vara perfekta, inte att jag själv ska vara det heller. Ingen av dem förtjänar att förminskas eller dömas av andra som inte är med och delar det ansvaret.

Vi alla representerar vårt parti, inte för vår egen skull utan för att vi har ett socialt samvete. Vi gör det efter bästa förmåga. Det kan väljarna inte alltid se. Men jag har andra förväntningar på partikamrater och människor som ändå är insatta i våra villkor, att dom inte ska bedöma och döma utifrån det som inte blir gjort!

‪Jag avslutar denna lilla fundering med att låna några ord från en dikt av Göran Sonnevi:

Men det finns bara dom här
människorna som
finns här,
slitna, förbrukade Och det måste gå
För det går ju
inte utan människor
Även om de flesta inte fungerar så bra
är dom inte skit

Vi är inte skit

Mikael Hallberg
13 november 2016